MyBreccia

Så när jag ligger här igen sen fyra på möran (i soffan med liten)

så förbannar jag den som vägrade ge mig bröst naturlig väg.

Gud? eller ska jag helt enkelt skylla på mina gener?

"Inatt sköljde en våg av iskalla kårar igenom min kropp
och stannade kvar i lungorna som en klibbig tjock ångest."


Tackar så mycket för mina oopererade vänners gulliga kommentarer

om min bröst, men ni aaanar inte vad jag önskar jag hade haft ERA.

Naturliga bröst är finast (okey inte mina naturliga efter 3 barn ska tilläggas) och dom gör inte ont.

Jag vet inte hur mina kommer se ut och jag har börjat önska att jag kunde

bortsett från bröst överhuvudtaget.

Men nu är jag född till kvinna och visst vore det underbart att kunna ha en bikini på

sommaren eller en klänning utan att ora sig för att det lilla som fanns ska synas.

Usch, gick aldrig utan bh hemma och sambon va sjukt trött på det.
Men jag var sjukt trött på migsjälv.
Hatar verkligen mitt utseende så detta får bli en hoppfylld chansning.

Får bara hoppas det blir bra, tar som sagt tre månader och det kommer
ta tre veckor innan jag kan bära liten som vanligt.

DET är jobbigt... vill ha henne nära hela tiden och det går inte nu.

Barnen kommer inte komma till dagis på denna tiden heller.

Jag kan helt enkelt varken bära liten till bilen, köra bil eller dra barnvagn.

Thats life.. vill man bli fin..... *s*

Va nöjda med era naturliga bröst.. och så länge ni slipper operera dom.

Sett många som operera sig och jag skulle nästan dödat för deras "innan" bröst.

Deras "efter" bröst var inte i närheten så snygga som innan.
(Enligt mig)

Fördelen jag har är väl att mina va så fula och obefintliga så

förhoppningsvis kan de inte bli så mycke värre..

men jag vågar inte ropa hej än.. flera månader kvar!



Förresten något jag glömt bort att skriva här är ju att
magen min är uppsvälld.
Skulle kunna tro att jag är gravid!!!

Det måste ju blivit så pga operationen eller
medecinerna??
Någon som vet?