Dag nummer 13?

Hej igen

vet inte vilken dag det är nu men tror det är dag 13 NEJ dag 16 med de nya brösten :)
Jag hade tappat räkningen, måste va ett bra tecken :)
Har inte ont längre.
Jo om man stöter emot på dom, och när jag åker bil över ojämn mark och så då gör det ont.

Eftersom inte Miamini66 sett några bilder och ni andra kanske vill se + att ni är så himla gulliga <3
Bjuder på två i samma bikini. (den är för liten, så jag håller den på plats.)

3 dagar fyrkantigt svullna

16 dagar mjuknande bröst

Ska skriva ett långt inlägg (senare) om gårdagens galna tripp till sthlm
och vad som sades och gjordes på återkontrollen.
Han är ial himla duktig och trevlig örjan :)
kan tilläggas att det va en livrädd mig som han tog stygnen av.. trodde jag skulle svimma ^^
nej då men nästan... han som skär i folk måste ju tyckt att
jag va såå fjantig.. men det är precis va jag är, är jag rädd. hehe.

Ha en fin lördag.. min går i grovstädningens tecken :)
det känns nice.

/Fjantboob

Första efterkontrollen

två veckor har det gårr nu
var till proforma och pratade med örjan, han tog bort stygn och tog kort.
Pratade bhar och närmaste tidens aktiviteter och icke aktiviteter.

ska sova nu men ska uppd sen.

enligt change hemsida kommer min bh size va 60dd eller 65d... kan dom mena allvar?
Får åka dit och testa helt klart... måste ha en bh och det snart... tror mer på 70c men
va vet jag... deras sizer är väl inte som de affär man är van vid...? eller?

Får leken tåla...

VARNING mycket känslor och ångestfyllt inlägg.


Skrev precis ett långt irriterande hatinlägg.
Om hur jag avskyr mina nya bröst och jag
insett att det faktiskt kommer va såhär de blir.
Lite kanske dom ändrar sig, men det är inge som kommer
kunna göra att det blir fint 
Varken form eller vårtplaceringar så jag har svårt att
se hur detta kan bli bra. För det kan det inte.
Införstådd att jag får leva med detta nu.
Den som gett sig in i leken...

Hur jag ångrar att jag gick med på att ha konsultation
samma dag som operationen.
En stressad kirurg och en orolig patient.
Ingen bra mix. Jag fick ingen info av större värde.
Hann inte smälta och ta in och tänka.
Hann inte fråga om något och eller så var det för att min
hjärna blev alldeles snurrig.
Ordentligt illamående ringde jag min sambo innan op och grinade.
var helt förtvivlad. varningsklocka?

Jag fick höra att jag behöver lyft men hallå?
Jag ville inte göra lyft, de visste han?
Varför sa han de då när jag inte kan hoppa av?

Jag fick en kvart betänketid att välja mellan två
implantat. Tänkte fråga om co 2 men fick ingen
tid att fråga. Eller så glömde jag av mig.
De jag sa fick enbart en negativ syn, men inget konkret varför.
Dvs framför placering. För att ja är tunn. Men mer då?
Vad var dåligt med bakom tex?
Allt kan ju inte vara bra med det?
Nu efteråt börjar jag undra om det var mina bröstvårtor han tänkte på ang lyft??

Såg en hel radda kort häromdagen med bara
framförplaceringar som va fina och de va tunna
som mig många av dom, hade mer häng.
Jag hade egentligen inte häng (15 cm till mitt på bröstvårtan) de va mer tomma.
(urammade 75b innan med olika stora bröstvårtor efter grav)

nej nu låter jag som en gnällkärring, men detta är inget mot förra inlägget.
(som försvann)
Så jag avslutar strax, och då genast ska jag gå och ta bort alla
kort på mina misslyckade bröst på POF och ta en rejäl paus därifrån.
Kommer nog hjälpa, ett vettigt tips av en klok pof medlem.

Tyvärr kommer inte mina bli fina. Dom är sjukt fula och jag skämms över att jag ens
lagt upp kort på dom ><
"En del har helt enkelt inte förutsättningarna att få snygga bröst" en annan sann
rad av en av alla vackra pof medlemmar.
det stämmer så väl in på mig. En av de där som kirurgerna inte har på topplistan
av patienter..

"kirurger är inte några magiker"
läst på pof. så sant.
(inget illa om min kirurg, han är superduktig, men jag var helt enkelt
ingen bra patient med forutsättningar för detta ingrepp.)

ang korten på POF...Jag hoppades väl att de inte skulle vara så fula som de faktiskt är,
man ser inte klart första dagarna. Bara bubbligt lycklig över att ha något innanför toppen.

Tack för all stöttning vackra kvinnor på POF
(snälla rader och även några riktigt uppriktiga kommentarer)
Absolut supersnygga bröst har ni fått!
Det missunnar jag er inte, jag är uppriktigt lycklig för er skull!
(Vill inte avskräcka någon att operera sig, tror jag är en av de där få som helt enkelt
inte blir bra opererade.)
Min kropp va inte gjord för en bröstoperation.
Jag får helt enkelt glömma drömmen om ett par fina bröst.
Borde jag ju insett innan... ibland blir man blind av alla intryck världen ger.

Man tror man vill ha och behöver allt, men egentligen är det bästa välbefinnandet
när man kan vara nöjd med sig själv.
Men när allt kommer omkring... hade jag haft fint utgångsläge, fått veta att de blir till 99% snyggt.
Ja då hade det varit värt det.
På mig var det inte värt det alls. Ångrar detta.

Om någon olycklig själ känner igen sig får ni gärna skriva av er med mig.
Antar de flesta blir nöjda... OCH tur är väl det ^^

Själv har jag slängt 40000 i sjön.. Jippi! Grattis migsjälv.
Vart jag befinner mig? "Finns i sjön..."







Dag 11 och 12

Dag 11

mådde riktigt bra angående brösten, la mig på kvällen och såg dom uppifrån.. såg inte alls illa ut längre, brösten kändes mjukare och mer som bröst!
brösten gjorde inte ont hela tiden och jag kände mig lättat.
Rippling har jag, meen det skulle jag fått oavsett om jag lagt halvt bakom eller framför.

De känns som naturliga bröst och huden är tajt, bröstvårtorna är mer öppe på bröstet än nere så lyft blir det nog inte tal om, om jag får tro min egen känsla!

DAG 12

Duschade idag såå skönt.
Mina bröst känns som riktiga bröst tillomed när jag går!!!!!

Mindre skönt var att jag fick hämta barnen från förskolan och körde bilen dit. Det ångrade jag.
Gjorde ont och var tungt.
Sen att bära en påpackad bebis på kanske en 10 kg (inkl kläder) var inte vad jag behövde.
Hoppas jag inte gjorde något dumt där :( Blir orolig igen, nu när de precis började kännas bra..
Haft sååå ont ont ont.. och har.. ska lägga mig och vila nu.... mörbultad!

Trevlig kväll!

Dag 10

Dagen har varit bättre när det gäller smärta, men jag har en depp period.
Grinade som sjutton igår innan jag skulle in i duschen för första gången.
Grinade när jag kom ut ur duschen. Sambon undrade hur det var med mig och
han försäkrade mig att han inte tycker mina bröst är hemska.
Han säger att han gillar dom och det känns ju lite bra men de hjälper inte så mycket.
Har en svacka helt klart....




Om jag gör så att jag kopierar ett forumtråg jag gjorde på pof så slipper jag skriva om..


jag vet inte om detta är vanligt att man går in i världens mörka depp period efter en bröstoperation?

Men jag tycker mina bröst är så hemska och fula och jag kan knappt sova, gråter och vaknar med panikkänslor och ligger i en

pöl av svett.

 

jag ångrar inte att jag la framför, mest ekar kirurgens ord om att jag kan komma att behöva lyfta brösten,

men han sa även att det kan man göra vid ett senare tillfälle.

 

Mår riktigt dåligt över återbesöket och är sjukt otolig att han ska säga att det är ett heeemskt resultat och (skräckscenario) att jag börjar böla där och allt är mitt fel då jag ville lägga framför... och tog 375 istället för 400cc (fick välja på dom båda)

 

börjat överväga och fundera på vad det skulle kosta att lyfta sen och om jag borde lägga in mer/mindre cc om det nu blir aktuellt.

(jag vet att det kostar som en ny op att byta inlägg)

 

Mitt högra bröst är jag mest missnöjd med.

har bra ont i det och det har konstig form och den fula bröstvårtan, den andra bröstvårtan är okey.

 

Men min sambo försäkrar mig att han inte tycker de är hemska ial. och säger att jag säkert fått någon jämföresle nojja eftersom jag sitter här dagligen ^^ och det är såklart sant.

Jag vet att jag inte hade ett fint utgångsläge + heeemska bröstvårtor som växt med graviditeterna.

Jag hatar mina bröst och ångrar tillofrån att jag opererade mig och är sjukt less på mina gener som inte kunde gett mig fylliga bröst från början  broken heart

Meeen ska tilläggas att jag har verkligen längtat efter bröst och med bhn på så känns de nästan bra fast jag har svårt att kännas vid dom än....


Idag har jag bärt liten mycket och klarat det bra.
Visst de känns ju extra i stygnen och ömt om jag råkar göra så hon nuddar i brösten.

Kan inte gå ut i kylan för i fredags höll jag på att få en panikattack av att det var så svårt att andas
då satt jag i bilen och kylan trängde innanför min tjockaste jacka och jag fick knappt luft och hyperventilerade,
precis som om jag sprungit så fort jag orkat i minusgrader....

Idag har jag även gått utan bhn, var verkligen tvungen att tvätta den.
Tog dock på mig en amningsbehå så jag fick lite stöd under brösten, (men knäppte inte kuporna, för det gick inte, insåg då att mina bröst inte är såå små..) tycker det gör ont utan stöd men det kanske är pga att det trycker neråt mot stygnen?

Magen är mindre svullen kanske nämnde det igår?
(mina dagar har blivit väldigt dimmiga)

Nej nu ska jag försöka ta ett litet break ifrån pof och lägga fokus på annat än brösten,
ial tillomed torsdag för jag ska på återbesök på kliniken på fredag....
bäääävar...

Nej nu ska jag försöka tänka på något annat en stund, ska strax sova.
Längtar efter att bli människa igen, sova på sidan, krama barnen ordentligt,
orka va en rolig mamma, kunna gå ut och gå och inte minst börja träna på gymmet igen..

brösten ser hemska ut och de gör sjukt ont, jag fryser och har ont i speciellt höger bröst..
jätteont :(


Kraaaaaaaam på Er /Förlåt, blev ett mörkt inlägg, men jag är i en djup svacka.



Dag 9

Idag har jag bärt liten många ggr.
Tillomed lagt henne i spjälsängen dvs hon har fått sova mycket längre och ostört
än när hon sovit i soffan i vardagsrummet.

Råkade bära min äldsta dotter av bara farten uppför trappan
efter att hon ramlat i trappan.


Vet inte hur bra det är att bära så mycket.
Ska försöka dra ner på det nu men sambon
har jobbat extra hela dagen sen tiiidigt imorse
och jag ahr klarat det och då gör jag det utan att tänka.

Brösten gör ont än, vill inte stöta emot dom
och sover fortfarande på rygg.
Inte tagit ngn alvedon än men gör de innan jag lägger mig.

Vaknat flera ggr inatt och svettats.. gjort det flera nätter,
skitäckligt att bada i svett.
Min sportbh har blivit dålig i knäppningen minns ej va de heter nu
men ial vaknade flera ggr av att jag kramaktigt försökte hålla ihop den.

måste rusa.. skriver rent imorgon kraaaaaaaam

Dag 7 och 8

Igår mådde jag inge vidare, hade inga tradolan kvar och hade ont ont ont.
Lyckades få ihop en middag. Men det var jobbigt. Seciellt riva morötter var ingen höjdare.
Sov ngr timmar på eftermiddagen och vakna svettig.

Svettades eller frös.

På kvällen började jag nysa.
DET gjorde sååå ont.
Lungorna sprängde ut brösten och stygnen.
Det skedde ett antal gånger.
Somnade frysande och en undran om jag börjar bli sjuk snurrade i huvudet.
Det isar och ilar i brösten, när ja drack kallt vatten gjorde det gaaalet ont
speciellt i vänster bröst, vänster gör ondast idag... Haft jätteont. :(





DAG 8 FREDAG


Idag det som om det gör liiiite mindre ont.
Äter alvedon och matlusten är borta.
Känner mig helt klart sjuk.
Illamående, har ont i magen.
Det har jag haft till och från.
Det liksom sticker, men vem vet det kan ju vara
ägglossningen eller så också.
Ingen aning..

men det får bli en dag med nerlagd dator.
Återkommer imorgon om jag orkar skriva.
Mår pissigt.
Kram kram


Dag 6

Idag har smärtan minskat bra och brösten mjuknat
en del!!! :)
Tagit det lungt hela dagen.
Svider bra i såren och tillofrån känns det
extra i brösten (sticker, bränner, krampar, obehag) 
men det går helt klart åt rätt håll.

Lagt upp mer bilder på pof.
Tack för kommentarerna :)

Idag har jag inte kunnat hålla fingrarna borta
från garderoben.
Blivit en hel del klädprovande.
Guuuuud va fint det är att ha bröst under
kläderna igen ^^
Känner äkta lycka när kläderna sitter fint!

Tog nyss min sista tradolan och två alvedon.
Imorgon får jag gå på enbart alvedon, jag
hoppas det kommer funka bra.

Magen är fortfarande svullen efter narkosen.
Imorgon är det en vecka sen operationen,
tiden går ganska fort ända,
fast jag lääängtar tills jag kan gå ut och gå och
sånt igen.
Går på tå för att undvika att det gör ont i brösten.
Ser nog ganska lustigt ut ><

Att öppna micron och tröga dörrar gör ont i
såren. Skaka vällingflaskan överlåter
jag till min käre sambo när han är hemma.

Trevlig kväll!!/Tröttisen


Kväll dag 5

I torsdags opererades jag
nu är det tisdags kväll.
sjukt glad att jag fortfarande
har tabletter kvar.
Men de räcker nog bara imorgon.
Hoppas att jag har ngr citodon eller
liknande kvar sen sambon var rejält dålig.

Klarar mig inte bara på alvedon om det
fortsätter såhär.

Förut la jag mig och sov nån timma.
Och gissa vad jag kunde göra!
Trycka ihop brösten lite.
Vågade inte så mycket, men jag kunde,
då måste ju svullnaden ha minskat.
Det känns faktiskt.. lättare att röra armarna
och komma ur sängen.*puh*

Kom på att jag inte skrivit något om känseln.
Jag känner runt brösten och uppe på.
Inte bröstvårtorna dock.
I början kändes brösten bara stumma
uppepå. Då det var som värst svullet.

Ska se om jag orkar ta någon bild idag.
Nyfiken på hur det ser ut, vågar knappt kolla.
Är så rädd att det ska vara fult...
^^

Bröst och vakna nätter

Hej!

 

Så när jag ligger här igen sen fyra på möran (i soffan med liten)

förbannar jag den som vägrade ge mig bröst naturlig väg.

Gud? eller ska jag helt enkelt skylla på mina gener?

"Inatt sköljde en våg av iskalla kårar igenom min kropp
och stannade kvar i lungorna som en klibbig tjock ångest."


Tackar så mycket för mina oopererade vänners gulliga kommentarer

om min bröst, men ni aaanar inte vad jag önskar jag hade haft ERA.

Naturliga bröst är finast (okey inte mina naturliga efter 3 barn ska tilläggas) och dom gör inte ont.

 

Jag vet inte hur mina kommer se ut och jag har börjat önska att jag kunde

bortsett från bröst överhuvudtaget.

Men nu är jag född till kvinna och visst vore det underbart att kunna ha en bikini på

sommaren eller en klänning utan att ora sig för att det lilla som fanns ska synas.

 

Usch, gick aldrig utan bh hemma och sambon va sjukt trött på det.
Men jag var sjukt trött på migsjälv.
Hatar verkligen mitt utseende så detta får bli en hoppfylld chansning.

Får bara hoppas det blir bra, tar som sagt tre månader och det kommer
ta tre veckor innan jag kan bära liten som vanligt.

DET är jobbigt... vill ha henne nära hela tiden och det går inte nu.

 

Barnen kommer inte komma till dagis på denna tiden heller.

Jag kan helt enkelt varken bära liten till bilen, köra bil eller dra barnvagn.

 

Thats life.. vill man bli fin..... *s*

 

Va nöjda med era naturliga bröst.. och så länge ni slipper operera dom.

Sett många som operera sig och jag skulle nästan dödat för deras "innan" bröst.

Deras "efter" bröst var inte i närheten så snygga som innan.
(Enligt mig)

 

Fördelen jag har är väl att mina va så fula och obefintliga

förhoppningsvis kan de inte bli så mycke värre..

men jag vågar inte ropa hej än.. flera månader kvar!



Förresten något jag glömt bort att skriva här är ju att
magen min är uppsvälld.
Skulle kunna tro att jag är gravid!!!

Det måste ju blivit så pga operationen eller
medecinerna??
Någon som vet?


V.Smile

Idag har barnen speciellt min son spelat V.smile tv spel.
Såå duktig, det var jätte längesen han spelade nu.
Ett bra tidsfördriv nu när jag inte är den roligaste mamman.

Längtar tills jag kan varamigsjälv igen.
Huset börjar gro igen, disk och mat har sambon skött om och
jag har tvättat men golven behöver rengöras.

Lillbebben kryper ju runt och stoppar me rän gärna allt i sin väg i munnen.

Nej nu krampar/klämmer det i vänster bröst.. ajaj.. vaarför?

ska se klart familjen annorlunda och sen sova,

Hoppas alla haft en fin alla <3 dag!!

Dag 4

Inatt vaknade jag med ett ryck det höggtag i ena (vänstra) bröstet, nästan kramande känsla.
Gjorde sjukt ont. Hela jag ryckte till. Ingen aning vad det var som hände. Obehagligt som fasen.

Men ial klockan fyra imorse fick jag pallra mig ur sängen.
Sambon skulle iväg till jobbet och han fick bära ner min lilla dotter åt mig så fick vi spendera morgonen
i soffan och på golvet.
Kan inte lyfta än men idag har jag fått lyfta så lite som möjligt.
Mest från golv till soffa och tvärtom.
Fått mycket hjälp av min son.
Han är 4½ men så hjälpsam.
Tackolov för det.

Annars har jag haft ont idag med, men det går åt rätt håll.
Är i stort behov av tabletterna än.
Jag svettas, mår illa och huvudet är tjockt.
Orkar inte med höga ljud och hör dåligt.
Känns som jag har bomull i öronen.
Så ljudet inte tränger in så bra...

Kommer inte få iväg barnen till dagis denna vecka.
Kan inte bära liten, köra bil och för den delen inte dra vagnen heller.

Men sambon slutar tidigt så han får köra iväg dom till deras aktiviteter så de får något att göra
annars kommer de klättra på väggarna är jag rädd.

Fått som krampaktig smärta i brösten ngr ggr idag. Otrevligt och ont.

Duschat har jag gjort idag.
Duschade midjan och ner, tvättade håret hängandes med huvudet in i duschen och tvättade
överkroppen med vatten och tvål blöt handduk.
såå skönt att få tvätta sig ordentligt.
Vågar dock inte duscha hela mig samtidigt än.
Gör sååå ont i brösten när jag tar av sportbhn.

Bara tagot av den korta stunder.
För foto eller tvätta av mig med tvättlappar/handduk.

NÄR ska man kunna bära igen? Tex 8 kg bebis?
NÄR ska jag kunna gå utan sportbhn en längre stund, tex så jag
hinner duscha ial?
NÄR kan jag sova på sidan igen?
Sover jämt i fosterställning, saknar att sova ordentligt...

Meeen vill man vara fin.. får man lida pin?




Dag 3

Idag fick jag börja dagen med att göra nr 2... på toaletten.
För första ggn efter operationen. Blev förstoppad av all citodon.

Idag tog jag ny bild med min favvobikini.. hmm ja den täckte nätt och jämt kanten på bröstvårtorna.
Innan så fick jag spänna den hårt + knyta upp axelbanden för att kunna ha den.. ^^




Dag 1 + 2

Igår åkte jag tåget hem från sthlm.

Dagen började:
Klockan fem fick jag medicin av den såå gulliga nattsköterskan,
hur go som helst.

Vaknade var och varannan timme på natten
svettades, det rann av mig...
och jag hade svårt att slappna av, men
sov ändå hyffsat mot vad jag hade väntat mig.
Vid sju gick jag upp,
gjorde mig iordning, borstade tänderna, håret
(så gott det gick efter descutan behandlingen)
klädde på mig och hämtade frukost.

Åt frukost och pratade med M.
Vi bytte nummer och väntade på
att örjan skulle komma.

Det var trafikkaos pga snöovädret
så alla var försenade till jobbet.

Jag oroade mig lite över hur jag skulle
ta mig hem.
Halv nio kom örjan.
Han klämde lite snabbt och gick igenom
lite snabbt det nödvändigaste,
vila två veckor, ha kvar tejpen.
Känn efter själva vad ni orkar.

Vi fick ett häfte dagen innan
med efter operationen fakta.

Jag fick hjälp av gulliga M att
få på mig jackan, sen gav ja henne
en lätt hej då kram och gick till
receptionen och fick en återbesökstid.

Traskade med små små steg
rakrygg, spända käkar och stirrig
blick iväg mot södra station.

Pendeltåget var försenat men det kom och jag
hade bra marginal för när jag kom fram
till Centralen så var det en hel timma kvar.

Orkade inte stå, så efter en stund gick jag in på ett cafe,
köpte en latte och läste ut min bok.
Klockan tickade på så sakta
(som det gör när man har ont!!)

Inte var det skönt att gå och
i detta läget var jag riktigt glad att
jag inte lagt implantatet bakom muskeln.

Klockan blev fem över tio passagerare
började gå ut på perrongen, jag hakade på.
Saaakta.
Vårat tåg var inte med på förseningslistan,
men det skulle snart bli det när klockan va kvart över
kom inget tåg och minuterna tickade fram på
NY TID platsen. En halvtimme extra stod jag ute och frös
brösten av mig, trotts att jag tagit min varmaste och tjockaste jacka.
Obehagligt, var illamående yr och vinglig.

När jag äntligen fick sätta mig på min plats
kunde jag andas ut, men det var inte sönt.
Ändå så tog jag mina tabletter sen somnade jag.
Sov till och från hela resan hem.
Resultat: Ganska smärtfri resa men ryggen
värkte ordentligt efteråt.

Familjen hämtade mig på stationen.
Jag gick med myrsteg och parerade stressade människor
som buttade till mig med väskor trotts att jag gick med
myrsteg. NOLL respekt.

Gjorde otroligt ont att skumpa runt i bilen på snöochis
knöckliga vägar.
Stackars sambon försökte så gott han kunde att undvika
men det var oundvikligt.

Stannade till på apoteket på vägen hem.
Jag gick lika spikrakt in dit och försökte sväva på
tårna för att gå så mjukt som möjligt.
Fick mina tabletter, gick till toaletten och kissade
(man blir såå törstig och till följden hör kissnödig)

Gick tillbax till bilen och strax parkerade vi hemma.
Jag fick rosor, ett kort och choklad av min man.

Gissa om sambon var nyfiken ^^
Det första han sa när han fick se mig i toppen
"Jag är inte emot att du gjorde operationen längre" ^^
Med himllande ögon och leende upp till öronen
medans hans hand formade sig löst runt ett av brösten
hans hand tedde sig liiten om man säger så.

Men igår tyckte jag inte brösten va stora,
började fundera på om dom rent utav var små!
Men idag!!!!
Shit hur blev dom så stora?
Tycker svullnaden gått ner lite tillomed idag.

Undrar vilken storlek brösten blir.
Vill köpa bikini och underkläder nu..
Ser så mycket fint.

men tålamod.. tålamod är en dygd ^^

annars har dessa dagar varit ont i brösten, svårt att röra mig,
speciellt lägga mig ner är kämpigt, sen gör det skitont när man byter ställning,
det svider i stygnen,trötthet och illamående, yrsel, svimmningskänslor,
blandat med lyckokänslor, rastlöshet, längtan och glädje!!

Operation = BRÖST!!!

Nu är jag hemma och brösten är på plats.


Torsdag morgon började efter en natt på kliniken,
med att jag gick upp klockan sex och duschade med descutan.


"Håret kändes som svinto och det luktade rengöringsmedel

blandat med klorin av mig."

 

Vid åtta tiden fick jag träffa Örjan och följa med honom till hans rum.

Han började med att göra några prickar och mäta.

 

Min bröstbredd var 12 cm, precis exakt som 375cc high profile.

 

Han la in implantaten innaför tröjjan jag fått ta på mig.

Jag tyckte dom såg enorma ut under den tajta vita t-shirten.

 

Jag får då prova 375cc medium, men de såg så platt ut.

Så high kändes bättre på mig.

Jag påminde honom om att jag mejlat honom om att jag ville

ha framför placering.


Han föresrpåkade bakom men när han gett sin information

så var det upp till mig att välja..

Fick en känsla av att han är bra envis men ärlig.

 
Jag ville ha en mindre storlek,
men fick då 400cc high profile att välja på också.

"Du kan lätt bära upp 400 cc" sa Örjan

De är bredare om du vill att brösten ska gå -längre ut åt sidan-.

Jag kunde inte bestämma mig,

tyckte båda implantaten var alldeles för stora.

Jag ville ha mindre men fick dessa att välja på.


Han såg att jag tvekade och sa att jag kunde ta med mig implantaten till mitt rum och

prova en kvart.

 


"
Ångesten växte och paniken steg som 40 graders feber

och genomsyrade hela kroppen.."

 
Där inne satt nu en annan tjej, en jätte gullig tjej vi kan kalla henne M.

 

Jag klämde och kände och mätte och kollade i spegeln.

Ringde sambon i ren panik med tårar i ögonen och en stor klibbig klumb i

halsen.

Jaaaag vill inte längre, jag vill inteeee....

A hade inte tid, barnen va i full fart att väsnas,
så det var inte mycket till hjälp ändå.
Vi la på. Det var ju ändå upp till mig,
det visste vi ju båda två.

 

Pratade med tjejen i sängen brevid.
Hon skulle ha 400cc high profile.
Hon va 10 cm kortare än mig och
vägde ngr kilo mindre än mig.

Örjan kom in och frågade mig om mitt slutgiltiga besked.

Jag tar 375cc high profile sa jag.
FRAMFÖR muskeln.
Nu var det kört.
Men jag ville inte ha för stora och dessa var exakt min bredd.

Örjan försvann lika fort som han dök upp,
för att komma tillbax efter en kort stund som kändes
som en evighet.

 

M hade gått iväg för att förberedas inför opererationen och
Örjan målade klart på mig innan han skyndade iväg till operationssalen.

 

Jag fick en häfte att läsa om "efter operationen" och nu fanns ingen återvändo.

 

Låg i sängen och skrev sms så fort fingrarna kunde skriva.

Nervositeten gjorde mig illamående.

  

Närmare 11 kom en manlig sköterska och gav mig tre tabletter.
Han pratade på och var väldigt lättsam och trevlig.
Vi gick iväg till operationssalen.
Där var en kvinnlig sköterska i full färd med att bädda operations sängen.

Jag fick ta av mig morgonrocken, lägga mig under ett skönt täcke och
sen lägga armarna rakt ut på nått som va där för armarna.
Fick en nål i armvecket,
"nu kommer du fått något som sätter snurr i huvudet" sa den manliga sköterskan.

Mina tankar och mitt eget nervösa babbel försvann när lampan över huvudet började
snurra ikapp med taket.
"Det snurrar" mumlade jag och mindes att jag nyss såg att klockan va 11.
Jag funderade på hur jag skulle kunna rymma precis innan det började snurra.

Kände mig som fågeln i disney filmen bernad och bianca,
när han spänns fast mot sin vilja och försöker ta sig loss.

Jag drar ur nålen och spriiiinger.. jag måste rymma.. jag klaaarar inte detta.

"Jag hann nästan se migsjälv flaxa med armarna medans jag rusade ut ur rummet och nålen flyger genom luften efter att jag dragit ur den i bara farten..."

Men som sagt jag somnade innan jag visste om det.


PÅ VAD SOM KÄNDES SOM EN ÖGONBLINKSSEKUND 

När jag vaknade var klockan ett och jag trodde seriöst att jag bara hade blundat.
Har du vaknat nu sa sköterskan, allt är klart!
Vaa? Jag har ju bara blundat?
Kikar lite försiktigt under täcket woooow BRÖST!
JAG har BRÖST!!På riktigt!!!!och sen kände jag vad jag frös.
Hackade tänder. skakade. Frös ända in i märgen.
Jag har ont, känner mig överkörd av en ångvält.
Fick något insprutat i nålen i armen och efter en stund orkade
jag små somna igen och skakade inte lika mycket.

Sen sov jag inget mer förrens på kvällen.
Hade ordentligt ont, speciellt i revbenen, det kändes som om dom gått av.
Men ändå bubblade lyckan över att ha klarat operationen under huden och
glädjen över att leva tog upp bra mycket plats i min skräckslagna hjärna.
Andades för tabletterna, pratade med min rumskompis, supertrevlig tjej verkligen, undvek att skratta, hosta och djupandas. Andas är viktigt att man gör... försiktiga pånyttföda andetag blev det.

Rumskompisen hade mycke ondare än mig, speciellt i ryggen, där hade jag inte ont.
Men jag hade mer än tillräckligt ont kan jag lova..

Led dock med henne.
Det är lättare att förtränga sin egen smärta, närman ser någon annans...

Hon hade gjort bakom placering.
Hennes muskler hade ju lossas från sina fästen och ett stort implantat tryckts in i de nygjorda fickorna inunder..
Det var det jag valde att inte utsätta mig för, liiivrädd för att få leva med muskelpåverkan resten av livet...
men jag kan ha valt fel, kanske kommer detta inte alls bli bra, jag gick ju emot kirurgen i många avseenden,men det är ingen idee att spekulera, bara låta tiden visa....

  Vågar jag knappt kolla på brösten nu...

 

 Brösten blev STORA ojojoj.. (van..ingenting...)men ja är nöjd..(mest nöjd över att jag verkligen gjorde det!!)
dom kommer sjunka och jag hoppas slutresultatet blir bra..

heeelt underbart att ha bröst.. obeskrivlig känsla.. GRYMT HÄFTIGT!!!! ^^

Men jag ville inte ha för stora och dessa var exakt min bredd.


Nu orkar jag inte skriva mer.. mår illa och är yr.. tog nyligen medecin.. ska passa på och sova nån timma.
uppd. senare igen och skriver mer rent... ursäkta röran men jag är svimmfärdig..



Proforma!

Hej nu sitter jag och surfar runt på mitt rum på proforma. Hur mysigt som helst. Dock vart denna tystnad alldeles påtagligt lugn och en trygg känsla faller över en, Kände mig jätte välkommen och en av kirurgerna grejjade länge och väl innan han fick igång macén på tven :D Han försäkrade att dom har lika bra utrustning som hos hjärtavdelningar så jag behöver inte vara orolig. Det har aldrig hänt ngn insedent här och han försäkrade att det inte kommer ske imorgon heller. Han berättade att Örjan är såå noggrann och en jättebra kirurg. Fick en skymt av han förut. Vi hälsade lite snabbt, han skulle iväg så min konsultation sker imorgon bitti.. Näästan så jag längtar efter bröst nu.. kikat runt på pof´s forum (länk finns till höger) och alla har så snygga bröst.. mmm vill ha det jag med.. kommer på migsjälv sväva iväg med drömmar om bhar och klänningar.. haha.. Håller mina tummar att jag får fina bröst jag med.. Hallå jag kanske får stora bröst imorgon, jag har aaaldrig haft stora bröst.. vilken konstig tanke ^^ Men alldeles alldeles underbar ^^ åååååh snälla snälla ge mig fina bröst gud örjan ^^ Blir dom fina blir han en av mina gudar sen ^^ Haha.. allt är relativt? Nu ska jag snart duscha i descutan och sen ska jag sova.. passa på medans jag kan sova hur jag vill (dvs ligga hur jag vill) saknar mina små godingar hemma och mina öron har nog fått en shock av alla ljud.,. här hörs ingenting. INGENTING.. små tassar i korridoren och mjuka röster.. ibland... Tror jag ahde målat upp nått mer kaotiskt och smärtande... vart är alla skrik och alla fastnaglade passienter? Nee skämt och sido.. här kommer jag sova gott inatt. Saknar min älskling värme.. men efter tre veckors orolig sömnlöshet ska det bli skönt att få sova ut.. om så bara till sex imorgon bitti. Då ska jag duscha och invänta konsultationen... Kram på er!!!

Äntligen!

Kom inte in på bloggen,
försökt i två timmar.
Jag gjorde ett yttepyttefel med en glömd punkt.

Imorgon bär det av mot kliniken.
Jag har packat det mesta men ska packa i det sista nu
i axelväskan.

Imorgon ska jag få en konsultation med örjan
sova över på kliniken och på torsdag förmiddag hoppas jag operationen blir av.

Längtar nästan lite nu efter att jag bestämde mig för att lägga implantaten över muskeln.
Men sjukt läskigt är det. Verkligen sjukt!!!

Om två dar är jag kanske tillbax hemma MED bröst.
Det är stort. Nu håller jag tummar och tår att jag överlever.
Och att det blir bra.


Klarar inte av tanken på att aldrig mer få se mina barn.
Tänker på dom hela tiden och har pussat exra mycket på dom idag.


Fick en gråtattack imorse. Tårarna sprutade.
Sambon som var stressad lugnade sig och lyckades krama bort
det värsta ur lungorna.
Så jag fick lite nytt syre.

Tack älskling <3


Proforma, ja visst låter det lite som himmelen...
-skräckblandadförtjusning-

Ha en fantastisk vecka, jag hoppas vi hörs snart...

Men mest av allt längtar jag efter att få kliva av tåget och hämtas upp av min kära familj,
återförenas med mina bästa... oj vad jag redan saknar dom... trotts att jag inte ens åkt än..




Vad ska man packa med?

Snart är det operationstime för mig.
i övermorgon bär det av.
Ska sova där två nätter pga att jag
har konsultation innan.
Troligen dagen innan.

VAD borde man ha med sig..
antar att jag inte kommer orka bära något av tyngd.
Descultan, nattlinne, tandborste, tandkräm, hårborste, plånbok och mobil?

Tål att tänkas på..
Ska införskaffa en nessisär och ett nattlinne imorgon.
Har inget av det ^^

Sjukt nervös för hemresa med tåg i säkerligen 4 timmar...

Ni som op er på proforma,
ska jag hämta ut tabletter innan eller efter operation?

Framför vs bakom

Har gått igenom allt man kan komma på de senaste veckorna.
Läst sökt letat och disskuterat i forum.

IDAG slog det mig.
Jag vill ha FRAMFÖR.
När jag kommit fram till det blev jag lugn.
Lugn med operationen.
Nja liite lugnare dvs.
Dödsångest minskade till enbart ångest.
Det var som om hjärnan sa till mig=

"yeees äntligen har du fattat varför din kropp
kastat ut varningssignaler som hjärtklappning
andnings och sömnsvårigheter."


Nu håller jag tummar och tår att jag får framför.
Vill verkligen inte göra op annars.

Rippling:
Dubbelbröst
Kapselbildning


detta är bara några av alla komplikationer
som kan uppkomma efter en operation.


Läs mer här:
http://www.plastikoperationer.net


Var nog med att kolla upp allt och kasta er inte
bara in i en operation,
men känner ni för att kasta er in i en operation,
ja då är det ju upp till var och en.

Mitt råd är ändå.. sök sök sök efter information.


Framför vs bakom
A naturligt bröst
B framför placerat implantat
C Bakom muskeln placering



KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT KOMMA DIREKT TILL
BAKOM/FRAMFÖR INFON!


Jag som har urammade bröst är rädd för att mitt eget bröst börjar hänga
utanför-
och jag är även rädd för muskelpåverkan.
Snälla låt mig få framför muskeln....

Drömtydning HUND

HUND: Snälla hundar betyder bara bra saker, men om de morrar eller bits så ska du tolka drömmen som en varning för fiender eller falska kärleksbetygelser

JAGAD: Är du jagad i drömmen så betyder det att du är stressad och behöver lugna ner dig. Om du jagar så kommer du att möta motgångar.

I allmänhet hunden i din dröm representerar starka känslor och begär som bara är lite socialiserat eller korrekt. Om du har älskat hundar och blivit älskad av dem, då kan skildra denna kärlek eller omsorg ges eller tas emot. Eftersom hunden funktionerna på så många sätt i drömmar, måste du fundera över i din dröm. Så det får representera trohet, envishet, en smutsig hund, eller orena känslor och begär, oftast av sexuell natur. Används ofta för att representera en person som hotar eller angriper dig känslomässigt, till exempel som en far eller make, som rop Barks och rasar, eller visar tänderna på dig. I detta fall hänvisar mer till känslor framkallas av attacken. Eller det kan symbolisera, beroende på drömmen innehåll, dina egna känslor av ilska och aggression. Hunden är i allmänhet betraktas som en manlig varelse, helt annorlunda än kvinnlighet av katter. Det står därmed för manlig sexualitet och äventyrlighet eller aggressivitet. Som det ser i mörkret, och har gärna öron, är det ibland används som en symbol för instinktiv och intuitiv kunskap. Hunden här representerar också den instinktiva livet. Det är den person som bor utan större känsla eller tanke, som ett djur. I vissa drömmar, är hunden används på ett liknande sätt som den egyptiska symboliken, som en guide till det omedvetna, eller Land of the Dead. Se större post i Dog.

Sista hittad på= http://www.dagenshoroskop.nu



Ren och skär - Dödsångest-

Den ångesten jag haft har inte varit av denna jord.

Det började med att sambon tittade på mig imorse.
Frågade hur jag ska göra med operationen.
Jag svarar att
jag inte vet... kollar bort och ögonen fylls
upp av tårar. Jag sväljer, blinkar några gånger.
Han ber mig sätta sig hos honom och berätta vad det är som oroar mig.
Han känner nog hur jag skakar, för han säger att
du är ju rädd!!
...Jaaa... viskar jag medans tårarna strömmer ner över hans rygg.
Dödsångest hostar jag fram mellan andetagen...
Du borde kanske inte göra operationen... sen fyller han i
att han tror jag kommer ångra mig om jag inte gör den,
för jag har ju velat göra den så länge...


Att man kan börja älska sina egna obefintliga och
otroligt oformbara små tomma skinnpåsar med annat ord
även kallat bröst.
Fast jag påstår inte att jag har några, ändå
älskar jag att de ser ut såhär nu.
Jag har börjar acceptera det ju mer ångesten tränger in åker
självuppfattningen på semster och jag duger som jag är(!!!)

Brösten finns där dock knappt märkbart,
men känseln är finfin och de har fungerat
att föda upp tre små avkommor på.

Jag har vridit och vänt mig hela nätterna,
svettats floder och gnisslat tänder så det bara skriker
om det.

Det blev ju inte bättre igår när jag fick höra att man
inte ska dricka på två veckor innan.
Ingen alkohol, ingen nikotin.
Hade inte fått nån info om detta,
(DÅLIGT)
Letade igenom all info jag fått,
men inte ett ord om detta.

Hällde ut alkoholen och började hinka vatten.
Tänkte att nu har jag dödsdömt migsjälv.
Nu kommer narkosen ta mitt liv med sig till
syndens flod. Ja för man hamnar väl där om man
nyttjar nån av de sju dödssynderna...

1. Högmod = FÅFÄNGA ^^

Men efter en hel del peppning från alla underbara
vackra brudar på POF forumet och en stunds omfamning
av sambo i soffan har jag äntligen lugnat mig en liten smula.
Och det gör så mycket att veta att det finns massa underbara
kvinnor ett klick bort på datorn.
Ni anar inte hur mycket ni betyder för mig.
Era ord gör det lite lättare att andas.
Rekommenderar starkt att gå med i POF om man ska göra en operation.


Hade världens hemskaste mardröm inatt om galna hundar som högg efter och förföljde mig.
Det var massvis av hundar och dom gjorde allt för att försöka döda varann och de
ville även döda mig.
Blodet sprutade över tapeterna och det var skräck i varje sekund.
Det var en riktigt hemsk dröm.

Så ikväll vill jag inte ha ngn dröm ur månsandspåsen.
Snälla John blund, låt mig få sova ut inatt.
Mina ögon värker, mina käkar är hårda som sten och
huvudet dunkar värre än 100 hammare...


Dagens bild

Kluddade ner en bild för dagen.
Dock ej kommit på en passande text som ska stå på
den.. men något med en gudinnas skatt eller typ äkta diamanter är inte vackrare än oäkta
eller ja nått liknande på engelska. Inte orkat tänka klart riktigt, har sånn huvudvärk..
men de kommer.. ^^
Kom gärna med ideer ^^

Min dagens ritning.

Plask och bad i vattenpustar

När det slutat regna började solen lysa så vackert
så barnen och jag trottsade blåsten och iklädda
regnkläder och stövlar plaskade vi iväg på en
promenad.

Lyckliga barn hoppade, skvätte och la sig ner
(okey halkade) i vattenpölarna.
Under vattnet gömde sig en isfläck här
och där så det gällde att vara uppmärksam.

Barn lekte sen utanför huset och gjorde "soppa"
i deras mussepigg plast hinkar med färggranna spadar,
som vispar, blandades en sörrja av lortigt regnvatten,
snö, sand och kottar(!!)

Lilla liten somnade i sin vagn och sov så sött nerbäddad i sin vagn.
Bra lite av den lilla bebisnäsan syntes.
Det blåste så hemskt så det var viktigt att hon inte fick blåst på sig.
Hon sov så nöjd med den friska luften som strömmade ner i
lungorna sakta med varje lungt andetag.
-oslagbart rofyllt-

Till lunch gjorde jag spaghetti och köttfärsås och massor
av sallad.
Till liten gjorde jag babyköttfärsås och pasta.
Lite majs smakade hon också på.
Maten gick ner sådär.. så jag värmde en halv burk
färdig babymat "fullkorns lasagne" Allt gick ner.

Nu gav hennes far henne en flaska välling
så hon kan sova gott en stund igen.
Hon sov bara en halvtimme ute i förmiddags
och jag tror att hon är i en rejäl tillväxtfas.
Äter sover tränar sin krypteknik och äter sover.


Kan denna huvudvärk jag har ha med blodtryck att
göra...? Min farmor som frågade mig om jag har högt
blodtryck..
Tror jag lägger mig i soffan och läser en stund.
(DET händer INTE ofta!! Konstigt att man aldrig tar sig tid
att vila när det finns lite tid över, kanske för att jag vet
att jag har ett diskberg och ett tvättberg att ta itu med.
Men de går ju ingenstans... ^^)
Ifall det kan hjälpa så är det ju värt mycket!
Har så ont i mitt huvud...... himlans oväsen de för
gubbarna där inne.. sluta väsnas, bygga om och
bygga nytt.. jag står inte uuuuuuuuuuut!!!


Blod blod och mer blod

Största andledningen till att jag inte kunde operera mig idag
var utöver förut nämnda symptom har jag blött.
Blod i alla dess forum. Blääk.
Började med vanlig mens och sen gav det sig inte.
Först idag (3 veckor har det höllt på!!!) verkar det som att det faktiskt är på G att sluta.
MEN jag vågar inte ropa hej än.
Den har lurat mig förut.
Flera gånger senaste veckan faktiskt!

Trackasserat sjukvårdsupplysningen och tillslut efter flera dagars ringande
kom jag äntligen fram till kvinnokliniken.
Aldrig varit så nervös som igår när jag skulle göra graviditetstest.
Sambon var lika nervös han med, tror jag.

Jag får INTE vara gravid, jag kan INTE vara gravid.
Svaret var negativt, vilken lättnad!!

De uteslöt infektion för jag har ingen feber eller extrem magvärk.
Det sticker/hugger men inte konstant.

Vet inte vad det är och om det slutar nu kanske det är som de sa,
läkarna, att kroppen spelar mig ett elakt spratt.

Jag hoppas på att dom har rätt!

(mar-)drömmar om bröst

(mar-)drömmar om bröst

Imorgon skulle jag egentligen varit där.
På britsen till min dödsångest.
Slumrat in och ev vaknat med runda
uppsvällda ilskna bollar som morrar
åt mig av ondska under toppen.

"Nu har du satt hit oss, vi kommer
inte loss, gör vi det ska vi bita av dig
näsan, så ska du få se hur roligt det
är när du måste sätta dit en ny!"

Nej men denna dödsångest.
Tror det är ren och skär ångest som
förföljt mig sista tiden.
Andningssvårigheter, gråtattacker,
mardrömmar, sprängande
huvudvärk, magont och
sömnsvårigheter.

Därav har jag varit apatisk och inte orkat ett skit.
Knappt tagit mig upp ur sängen på morgonen.
Vill bara sova. sova sova sova.
Jag vet att det inte finns ngn återvändo.
Operationstid är satt då är det bara att pröjsa.
Ial 25% och då får jag hellre de där brösten.

Speciellt har jag hängt övervägande dygnet runt
på operationsforum.
Läst och sett bilder som kan skrämma de flesta.
Att behöva läga sig under kniven om och om igen
och uthärda smärtattack efter smärtattack
bara pga att man vill ha något så simpelt som
ett par runda eller för all del anatomiska silicon
bröst...
Men bröst jag vill ju ha bröst.. tillomed rispåsarna
är svåra att skiljas ifrån efter att haft dom en kort stund
under tröjjan. Så fint med bröst.
Jag vill ha ett par fina bröst
som jag kan känna mig
kvinnlig med. Mina är ju nästintill obefintliga.

Tror tillomed mig veta att min MAN som var totalt
emot detta börjat längta efter mina bröst.
Han kan slänga ur sig en oskyldig men längtande kommentar:
"hur snart får man gosa med brösten efter operationen?"
Det ger ju inte mindre ångest direkt :S

"Jag vill göra operationen, men jag vill inte föda ut ungen..!"
eller vad det nu var ngn skrev på forumet.. Ja ni fattar ;)

Nästa vecka blir det av om jag så ska släpas dit. I fötterna.
Godnatt!!


skrivet 3/2-11 kl 23.23

Barn och ungdoms mottagningen

Dagens schema.

Sjukhusbesök med min minsta.

Kikar lappen.
Ja 03 02.. det är idag.
Tredje februari. Bra.
Packar bilen full med barn och
kör de tre milen hem till mormor och morfar.
Lämpar av två barn och åker till sjukan
med den tredjen.
(Har mått så dåligt så jag har inte orkat till dagis
på två dagar.. mer om det under kategori-brösten)

Dilemma:
Min yngsta dotters huvud har inte följt kurvan utan
hennes kurva har sluttat neråt sista månaderna
dvs stått still.

Vi sätter oss tillrätta inne på receptionen.
Receptionisten, en trevlig dam
hälsar oss välkomna tittar glatt på min
dotter och säger om och om igen va sööt du
är då. Min dotter är smått skeptiskt (Hennes vanliga
betänkar min) men väldigt nyfiken på tanten.

Jag ger receptionisten min dotters namn och person nr.
Första försöket blev det fel, säger om. Det blir rätt.

Stämmer det nu? frågar jag undrande
Nja.. säger receptionisten...
det dröjjer lite sen ler hon stort och säger
ja det stämmer men det var tredje mars ni hade tid väl?
Neeeeej detta är ett typiskt mej dilemma.

Jämt när jag var liten skickade min pappa iväg mig på tandläkartider
som var helt fel. Slutade med att jag som var liten och blyg
efter en timme frågade recpetionisten om när det blev min tur?
Svaret blev att "men lilla gumman du har ju inte tid förrens om
en vecka"

GAH nu har jag blivit LIKADAN!^^

Men vi hade tur i oturen, den snälla kvinnan fixade så vi fick gå in till
en annan läkare som hade fått återbud på exakt samma tid som vi
skulle dit. Klockan ett. Ibland ska man ha flyt! :D

Läkaren var från något annat land, en ung kvinna.
Supertrevlig.
"Heeej kompis" sa hon upprepade gånger till min dotter som bara älskade
henne :) Hon vart skitnöjd med läkaren. (jag med ska tilläggas)
När läkaren skulle lyssna på hennes hjärta greppade hon stetoskopet och
det var lite lajjande innan hon fick lyssna ordentligt.

MEN när hon var färdig fick min lilla busa leka med stetoskopet, lycka!
Läkaren mätte huvudet och jag trodde knappt mina ögon eller öron!
Huvudet hade växt en centimeter sen i början av januari och följer nu fint det
nedersta sträcket på kurvan!
Hon hämtade in en annan läkare att känna på huvudet bara för att vara
säker men nej ingen hade något negativt att komma med,
allt såg toppen ut!

LYCKA! Vilken lättnad.
Där försvann en hel del spänning jag levt med de senaste månaderna.
Ja ända sen november faktiskt.

För vad gör en förälder mer orolig eller illamående än när man oroar
sig eller ser sina barn må dåligt.

Jag älskar mina barn mest av allt.
Må dom aldrig få lov att glömma det.


Fick en komplimang av läkaren också.
Hon sa att hon förstod inte hur jag som var så ung hade hunnit med
att få TRE barn, de va bra jobbat sa hon med ett stort leende.
Jag log stort och sa att du det vet inte jag heller, det gick fort ^^

Andra och bästa kommentaren va att hon sa att min dotter va en kopia av mig,
det tackade jag för, alla säger att barnen är kopior av pappa så det
var kul att få vara med på ett hörn, om så ett litet ^^


I´m back!

Så då har jag efter en lång paus tagit mig tillbaka till bloggvärlden.
Kan inte riktigt hålla fingrarna borta.

Tangenterna skriker efter mina fingrar!!!

Kommer tillbax i en ny skepnad.
Eller under nytt namn.

Nu tog det mig en evighet att skapa en ny blogg men håll ut.
Den kommer igång ordentligt. Snart!

Alla som halkar in här och inte vet vad jag skriver om så kan jag ju dra
det lite snabbt.

Jag bloggar om mitt liv som trebarnsmamma, om allt som hör vardagen till,
det svarta kluddet i min själ, mitt stora hjärta och mina snart NYA (!!) bröst som jag fasar över
snart kommer sitta på min kropp. Om jag överlever.

Min blogg förgylls av bilder som jag tar med min nikon som jag dyrkar och
även sånt jag målar.

Mina intressen är:
Barn, familj, inredning, resa, fotografera, skriva, måla, träna, mindfullness, karma, andlighet osv.

Hoppas några ska finna min blogg intressant. ^^

Allt blev fel

Satt långt in på natten med min nyastartade blogg och vad händer(!!!)
Johade angett .com i slutet av bloggen istället för .se så jag kunde inte
verifiera den.
Då hade jag ju kommit igång och skrivit tre inlägg.

Jag lägger in dom här. De första tre inläggen skrevs alltså igår.


VÄLKOMMEN!!
Jag gör ett nytt försök!!! ^^


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0